Vetenskapsradion

Musiken är med många i trafiken, hemma, och ibland till och med hela vägen in i sömnen. Vi möter forskarna som tar reda på hur det kan påverka hörseln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Iris Elmazoska har i sin doktorsavhandling studerat hur ungdomar lyssnar på musik i hörlurar, och vad det kan betyda för deras hörsel. Det finns inte så mycket forskning om det sedan tidigare, men 2022 gjordes en studie för WHO som skattade att en miljard ungdomar kan komma att få hörselskador av lyssnande i lurar och på konserter. Hör forskarnas bästa tips på hur man som luranvändare kan vara varsam med sin hörsel. Medverkande: Iris Elmazoska, audionom och doktorand i hörselvetenskap, Stephen Widén, docent i psykologi och lektor i hörselvetenskap, Tobias Åslund, forskningsingenjör. Länkar till Iris Elmazoskas hittills publicerade studier i avhandlingen: Associations Between Recreational Noise Exposure and Hearing Function in Adolescents and Young Adults: A Systematic Review | Journal of Speech, Language, and Hearing Research Full article: “It’s about wanting to disappear from the world… ” - an interpretative phenomenological analysis on the meaning of music and hearing-related risks Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

Glaciärens förändring speglar klimatets utveckling nu sätts årtal för när isen kan vara borta helt enligt forskarnas noggranna mätningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Storglaciären i Kebnekaise har krympt med 600 meter sedan 1910. Den en gång mäktiga ismassan har blivit en låg, smutsig kant i fjällandskapet. I 80 år har forskare mätt glaciärens förändring med hjälp av borrade aluminiumstavar, snödata och volymberäkningar. Resultaten visar hur klimatet påverkar glaciärens så kallade massbalans – ett slags ekonomiskt bokslut där inkomsterna är snö och utgifterna är smältvatten. Förra året smälte nästan sex meter is bort på vissa platser, ett rekordår som väcker oro. I år ser det något bättre ut, men osäkerheten kring årstiderna försvårar forskningen. Tarfala forskningsstation, belägen i en extrem miljö nära Kebnekaise, har blivit ett nav för glaciologisk forskning i Sverige. FN har utsett 2025 till året för glaciärbevarande, och forskare har börjat sätta årtal för när glaciärer kan vara borta helt. För Storglaciären pekar prognosen mot 2087. Den tysta reträtten är ett konkret tecken på den globala uppvärmningen – och en påminnelse om vad som står på spel. Reporter Mats Carlsson Lénart vet@sr.se Producent Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Det kan vara de tydligaste tecknen hittills på att det funnits liv på Mars: pyttesmå fläckar på en sten som robotbilen Perseverance har hittat i en krater på den röda planeten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fläckarna är väldigt lika de spår som mikroorganismer kan lämna ifrån sig här på jorden, konstaterar astrobiologerna Sandra Siljeström och Magnus Ivarsson, som båda har varit inblandade i sökandet efter spår av liv på Mars. Ivarsson var med och föreslog vilken plats Perseverance skulle släppas ned på, även om NASA till slut valde en annan plats. Siljeström har varit med och skrivit den färska artikeln om fynden, och hon är också med och väljer ut vilka prover som i bästa fall snart ska skickas hem till jorden för vidare analys, för det är bara så som det kan avgöras om det verkligen handlar om spår av liv på Mars. Medverkande: Sandra Siljeström, astrobiolog på RISE; Magnus Ivarsson, geobiolog och astrobiolog på Naturhistoriska riksmuséet. Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sr.se

Förändrad markanvändning har skapat ett brännbart Europa nu föreslås naturvård med motorsåg och betesdjur som brandförebyggande åtgärd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Skogsbränderna i södra Europa har blivit allt mer intensiva, farliga och svårsläckta. Ett förändrat landskap med igenväxta jordbruksmarker och tät vegetation har skapat nya förutsättningar för elden att sprida sig snabbt och okontrollerat. I Medelhavsområdet, där klimatet är varmt och torrt, har småskaligt jordbruk och betesmarker ersatts av sammanhängande busklandskap som fungerar som bränsle för megabränder. Forskare och experter pekar nu på behovet av strategisk markanvändning för att minska risken. Genom att återinföra betande djur och röja med maskiner som motorsåg och slaghack kan landskapet göras mindre brandfarligt. I avsnittet beskrivs hur naturvård kan gå från akademi till praktik, och hur insatser som röjning, bete och till och med uthyrning av fårjordar används för att skapa brandbarriärer. Samtidigt diskuteras den så kallade brandsläckningsfällan – där effektiv släckning har lett till ackumulering av torrt bränsle i naturen. Ett tätbefolkat Europa med många boende i känsliga zoner gör frågan än mer akut. Brandforskare menar att lösningen finns i ett öppnare landskap, där naturvård och jordbruk samverkar för att förebygga katastrofer. Reporter Gustaf Klarin gustaf.klarin@sr.se Producent Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Världens klimatsystem hänger ihop, så geoengineering för bättre klimat i en region kan påverka andra regioner negativt. Men vem styr och tar beslut om vad som får göras framöver? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 8/4 – 2025. Det saknas internationell styrning och lagstiftning kring geoengineering, att försöka manipulera klimatet. Det är ett problem, samtidigt som det också är svårt att se hur världen skulle kunna enas kring de här frågorna, menar den norska klimatforskaren Helene Muri. Men med all avancerad teknologi vi har, borde vi istället för forskning kring möjlig symptomlindring satsa allt på att hålla oss inom och respektera planetens gränser, menar Åsa Larsson Blind från Samerådet. Medverkar gör också klimatforskaren John Moore och professorn i filosofi Orri Stefánsson. Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg vet@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Geoengineering för att manipulera jordens klimat kan ses som en nödbroms om inte den gröna omställningen räcker. Men blir det en ursäkt att inte göra tillräckligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 7/4 – 2025. Är det klokt att satsa på skuggande membran i rymden mellan solen och jorden, blekta moln som reflekterar värmeinstrålningen bättre, eller fysiska barriärer som skyddar kritiska glaciärer vid polerna? Meningarna går isär om vilka former av geoengineering som vore klokt att satsa på. Klimatforskaren Kevin Noone menar att vi borde satsa allt på att få ner växthusgasutsläppen, medan kollegorna John Moore, Christer Fuglesang och Michael Diamond menar att forskningen kring olika former av geoengineering måste fortsätta. Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg vet@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Rävar och grävlingar kan använda vägtrummor för att korsa vägar utan risk att bli påkörda. Frågan är bara hur mycket de utnyttjar den möjligheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rävar och grävlingar kan använda vägtrummor för att korsa vägar utan risk att bli påkörda. Frågan är bara hur mycket de utnyttjar den möjligheten. Mycket är okänt om hur stor påverkan trafiken har på medelstora däggdjur som rävar och grävlingar. Därför vill ekologen Rune Sørås ta reda på hur viktiga vägtrummor är för att ge djuren en säker passage över vägen. Här i Vetenskapsradion berättar han varför ett sådant forskningsprojekt behövs, och vilka djur han lyckats få bilder på i sina kamerafällor. Du hör också om en potentiell "råttfälla" för renar i norra Sverige där järnvägssträckan Norrbotniabanan byggs. Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Med ett förändrat klimat väntas fler ras och skred som de som nu skett i Ångermanland. Men det går att förebygga dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter de senaste skyfallen i Västernorrland står många kvar i chock – vägar har spolats bort, samhället har isolerats, och en människa har tragiskt nog mist livet. Nu pekar experterna på att det här förmodligen inte är ett engångsfenomen. Med klimatförändringarna väntas ras, skred och översvämningar bli både fler och värre. Men det finns hopp – rätt insatser i tid kan skydda både människor, bostäder och landskap. I det här programmet möter du experterna som har räknat på riskerna och som vet vad som behöver göras. Medverkande: HannaSofie Pedersen, chef för strategisk klimatanpassning på Statens Geotekniska Institut, som identifierat riskområden för ras och skred och analyserat hur mycket vanligare de kan bli fram över. Sandra Fyrstedt, gruppchef inom prognos- och varningstjänsten på SMHI, och Fredrik Birging på P4 Västernorrland, som varit på de drabbade platserna i veckan. Producent: Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Enligt strängteorin består tillvarons minsta delar av vibrerande strängar. Den anger att det finns tio dimensioner. Ändå håller många fast vid den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Allting består av vibrerande strängar. Det finns tio rumsdimensioner. Kanske är vi själva och allting hologram? En del av de påståenden som strängteorin resulterar i eller öppnar för är ganska häpnadsväckande. Ändå jobbar fysikerna vidare med den. De beskriver den som den bästa vägen just nu mot en lösning på en svår utmaning inom fysiken: Att få å ena sidan Einsteins allmänna relativitetsteori, om gravitationen, och å andra sidan kvantmekaniken, som beskriver partiklarnas värld, att gå ihop med varann. Vi möter Sameer Murthy från King's College London, Magdalena Larfors från Uppsala universitet, och tre unga forskare från Leuvens universitet i Belgien. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Erik Bäckström går på bal i Delsbodräkt med röda knätofsar. Folkdräkt har blivit en eftertraktad festdress bland unga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en garderob i en studentlägenhet i Uppsala hänger en nysydd Delsbodräkt. Första gången Erik Bäckström skulle ta på sig den tog det 20 minuter, det är så många dräktdelar som man kan vara lite osäker på hur de ska sitta egentligen. För Erik är dräkten ett festplagg med en fin historia, som kommer att hålla i många år framöver. Etnologen Anna Lindkvist Adolfsson ser flera skäl till att många vill ha en folkdräkt just nu. De är sydda i hållbara material, som ull och linne. Att köpa en folkdräkt är ett bra miljöval, säger hon. Dessutom kanske de oroliga tiderna vi har nu bidrar till att människor tänker mer på sin historia. Det finns någon sorts trygghet i en dräkt som ens äldre släktingar har haft, säger Anna. Medverkande: Erik Bäckström Olga Schildt Anna Lindkvist Adolfsson, etnolog och konstnär Reporter: Cecilia Ohlén cecilia.ohlen@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se Tekniker: David Hellgren david.hellgren@sr.se

På 60-talet var skillnaden i livslängd mellan de män som tjänade mest och de som tjänade minst 3,5 år. Nu är den 11 år. Pengarna spelar roll men är långt ifrån hela förklaringen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Skillnaderna i livslängd mellan hög- och låginkomsttagare ökar. Trenden är stark, visar en studie av bland andra nationalekonomerna Johannes Hagen och Mårten Palme. Utvecklingen går tvärs emot Sveriges folkhälsopolitiska mål, och skillnaderna i livslängd handlar mest om dödsorsaker som hade kunnat förebyggas. Höginkomsttagare som grupp tjänar många levnadsår på att leva mycket hälsosammare än låginkomsttagare. Medverkande: Johannes Hagen, docent nationalekonomi Internationella handelshögskolan Jönköping, Mårten Palme, professor nationalekonomi Stockholms universitet, Pelle Pelters, docent i pedagogik Stockholms universitet. Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg vet@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Forskare har nu öppnat brev från 1700-talet, som kommit på avvägar och glömts bort. Breven avslöjar hur vanligt folk hade det i dåtidens Frankrike. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För ungefär 250 år sedan skickades hundratals brev till franska sjömän vars skepp tagits till fånga av brittiska flottan. Breven skrevs av oroliga föräldrar, syskon eller fruar. Men de flesta breven nådde aldrig fram. De stoppades – oöppnade – undan i en låda och glömdes bort. Fram tills för bara några år sedan. I flera år har nu Renaud Mourieux, lärare i europeisk historia på universitetet i Cambridge, läst och tolkat breven. Han menar att de säger en hel del, inte bara om de enskilda brevskrivarna utan också om det franska samhället just då. Reporter: Stefan Nordberg stefan.nordberg@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

I dag är samtal med en artificiell intelligens ofta lite trevande och fördröjd. Nu vill forskare lära att AI att prata med ett mer naturligt flöde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En av de stora utmaningarna för de som forskar om robotar idag handlar om när själva roboten ska börja tala, och till exempel lägga sig i ett samtal för att mer påminna om en mänsklig dialog. För att få en AI-robot att närma sig det mänskliga behöver den matats med en mängd dialoger och genom maskininlärning är tanken att den ska börja närma sig det mer naturliga samtalet på egen hand utifrån den här datan. – Det är alltid ett problem att hitta data och det är svårare att hitta motsvarande material på svenska än på engelska, säger Gabriel Skantze, som är professor i talkommunikation på KTH i Stockholm och som forskar just om den här så kallade turtagningen. Reporter: Anders Diamant anders.diamant@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Sven Wingquist revolutionerade fabriksindustrin med sitt kullager och skapade en svensk världssuccé. Maskiner blev mer hållbara och pålitliga, men uppfinnaren själv förpassades ut i kulisserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 28/4 – 2020. När Sven Wingquist var 23 år gammal flyttade han till Göteborg där han jobbade som driftsingenjör i Gamlestadens stora textilfabrik. Den var byggd på lerig mark nära Göta älv vilket gjorde att det ibland blev sättningar i det stora fabrikskomplexet, något som skapade kostsamma stopp i produktionen. Wingquist skapade då sitt självreglerande kullager. Snabbt förstod han att hans "förlåtande" kullager skulle komma att revolutionera driftsäkerheten i industrin. Han tog patent och kullagren blev en svensk världsframgång för SKF, Svenska Kullagerfabriken. Men 1919 lämnade Sven Wingquist företaget han byggt upp. Varför då? I programmet hörs: Martin Fritz, professor emeritus i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet, Victoria van Camp, teknisk direktör SKF. Programledare Mats Carlsson Lénart Ljudtekniker Olof Sjöström Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Varför har vi tillverkat så mycket plast att den blivit ett stort miljöproblem? Elektriciteten och chipsen hjälper till att förklara utvecklingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med Cilla Robach som är chef för samlingsenheten på Nationalmuseum för att upptäcka vilka plastföremål som varit typiska under olika decennier. Vad betyder plastens egenskaper och våra förväntningar på den, för hur lätt eller svårt det kan bli att få stopp på de föroreningar som förknippas med det? Och hur skulle det typiska svenska fredagsmyset ha sett ut utan plasten? Statsvetaren Karl Holmberg har forskat om hur vi lärde oss att börja använda engångsförpackningar av plast. Programledare: Sara Sällström Producent: Lars Broström

I Sri Lanka konverteras bensindrivna tuk-tukar till el med litiumbatterier och lokal montering ett steg mot renare stadsluft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Över en miljon tuk-tukar rullar på vägarna i Sri Lanka – färgglada, bullriga och bensindrivna. Nu pågår ett försök att ställa om dessa ikoniska trehjulingar till eldrift. Litiumbatterier monteras under sätet, gamla motorer rivs ut och nya komponenter kopplas in med kirurgisk precision. Projektet drivs av FN:s utvecklingsprogram i samarbete med lokala verkstäder, men utmaningarna är många: höga kostnader, brist på subventioner och politisk osäkerhet. Samtidigt utvecklas eldrivna tuk-tukar i Sverige, med lättviktskarosser och mikrofabriker i Indien. Elektrifieringens framsteg följs – från Colombos trånga gator till svenska ingenjörers visioner om hållbara transporter i världens mest förorenade städer. Reporter: Ric Wasserman vet@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Tillsammans ska finska och svenska forskare ta reda på hur, när och var fladdermössen flyger över Östersjön när de migrerar till Mellaneuropa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Målet med projektet, Bat Migration över the Baltic Sea, även kallat BAMBI, är att efter dessa frågor besvarats, hitta olika metoder för att skydda fladdermössen från de marina vindkraftverkens rotorblad. Speciellt viktigt är det att få fram denna kunskap inför de kommande planerna att storskaligt bygga ut den havsbaserade vindkraften. Därför kommer under tre års tid de höstflyttande fladdermössens flygrutter följas bland att genom 150 inspelningsapparater runt om Östersjön, från norr till söder och från öst till väst. Kunskapen kommer sen vara till stor nytta för både länsstyrelser och vindkraftsbolag, till exempel för att veta när rotorbladen ska stängas av, och gå ned i så kallat bat mode. Medverkande i programmet är Heather Wood vid SLU Centrum för biologisk mångfald, Michael Schneider på Länsstyrelsen i Västerbotten och kapten Louise Westerberg. Reporter: Catharina Ericson Ulfves vet@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Att begrava och varna framtidens folk för radioaktivitet eller utnyttja det utbrända kärnbränslet i ny kärnkraft är en knäckfråga för kärnfysiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar om det som i flera generationer varit det kanske mest omdebatterade avfallet i Sverige. Det utbrända kärnbränslet från de svenska kärnkraftverken planeras att lagras i 100.000 år nere i berget under Forsmark i Uppland. Det tycker avfallsforskare på Chalmers tekniska högskola är en dålig idé och eftersom avfallet fortfarande innehåller enorma mängder energi ser de det som en resurs att återvinna. Forskningen på Chalmers handlar om att hitta en säker metod för att göra nytt kärnbränsle av avfallet. Reporter: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Nu är det dags att bygga upp en infrastruktur i rymden, enligt Europeiska Rymdorganisationen ESA med rymdmackar och flera rymdstationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 28 maj 2025. Rymdekonomin växer och blir alltmer en del av ekonomin här på jorden, säger ESA:s chef för framtida transporter Jerome Breteau. Nu behöver vi en infrastruktur i rymden, med hamnliknande platser där farkoster kan tanka, lasta om och repareras. Men Sverige ligger efter, enligt rymdingenjören Aaron Dinardi, med erfarenhet från både USA och Sverige. Den nuvarande utvecklingen av branschen, med stora initiativ från privata aktörer, händer inte här, säger han. Vi hör också Rymdstyrelsens generaldirektör Ella Carlsson om ESA-visionen och om kritiken från Dinardi. Kan de rymdplaner som nu finns i Sverige föra oss i rätt riktning? Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se